tisdag 17 februari 2009

Den förlorar som ger upp

Så många broar jag gått över. Men den här bron jag snart har gått över från att ha vart med om olyckan, Har tagit hårt på mig. Det har rättare sagt vart för jävligt. Men jag känner att jag är på slutet av bron. Drygt fyra månader har det gått nu sen oktobermorgonen. Det har verkligen gått framåt. Kommer ihåg i bruksvallarna när jag började staka. Det hade kommit nysnö och jag kom knappt framåt. Alla tänkte nog på skidgymnasiet, ska den tane killen börja här. Han åker ju som en kratta. Men stora framsteg har jag gjort. Nästa år då jävlar! haha.
Jag vill rikta mig till Johanna. Nu när du inte får hänga med till älvdalen som jag gärna hade sett framemot haha* Bit Ihop! Du klarar igenom det galant. Du är snart i spåret igen ska du se! Annars får jag dra dig med Pulka!
Äntligen börjar det se ut som det blir en riktig vinter. Snö, kyla, solsken.. Och som sagt imorn drar vi till älvdalen. Det kommer bli trån.gt. Hoppas "jag"haha får de rummet som var ledigt. För vi ska bo i en stor stuga allihop. Man vill ju direkt inte ligga och svettas med Emil, hehe. Linus, glöm inte vätskebälltet. Annars kanske jag kommer att kolappsa i skidspåret

Livet förändras vart jag än går / john

1 kommentar:

  1. Hej John. Jag la in lite stakintervaller igår kväll vid Hestrastugan så att man inte blir för långt efter då du drar iväg. Jag tog givetvis ett par gamla tröga Karhuskidor så att det blev lite motstånd. Ha en bra lägervecka i Dalarna. /Dad

    SvaraRadera